Hur föds egentligen idèn (eller galenskapen) till att börja göra vin i Sverige?
Svenskar tycker om vin. De reser. De är nyfikna. De har vilja och passion och de börjar helt enkelt fråga sig ”Varför inte?”.
Hur kan det då ens vara möjligt att göra vin i Sverige med klimatet som finns där? Vi blir dagligen bombarderade med information om global uppvärmning och klimatändringar, och den första tanken är väl att det är därför.Fast så är det faktiskt inte. Man använder sig av något som kallas för PIWI-druvor.
Vad är då PIWI? Piwi är en förkortning av det tyska ordet ”Pilzwiderstandfähig”, vilket betyder svampresistent. Dessa druvor är korsningar, hybrider, mellan många olika sorter och arter av druvor. Inte genetiska korsningar utan gjorda med en lång, naturlig process av pollinering och framodling. I och med att dessa druvor är mer resistenta mot svampangrepp ( och andra sjukdomar och parasiter) så kan man odla mer miljövänligt eftersom man inte behöver bespruta vinrankorna. Dessutom upptäckte man att dessa druvor även tålde kyla bättre än andra ”vanliga” druvsorter som vi kanske är mer vana att höra talas om som typ Chardonnay och Pinot Noir.
Men kan något som är framkorsat verkligen vara gott? Bara själva ordet ”hybrid” låter ju inte så smakligt. Vet du vilket bär som är kanske den mest berömda hybriden i världen? Som du helt säkert har ätit, om du inte är allergisk.
Jordgubben!!!!! En fransman på 1700-talet korsade fram den, med en jordgubbe från Chile och en från Nordamerika.
En hybrid kan alltså vara god!
I Sverige odlas mest hybriden Solaris som är en grön druva. Solaris ger ett mycket friskt vin med inslag av gröna äpplen, krusbär, fläder och lime. Det lämpar sig väldigt bra som mousserande vin. Andra exempel på Piwidruvor som odlas är Rondo, Johanniter, Regent och Cabernet Cortis.
Det är viktigt att komma ihåg att mycket sker genom experimentering. Även om man vet hur man gör vin så måste man komma ihåg att i världen finns det inte så mycket erfarenhet vad det gäller de olika Piwi druvorna i och med att de är relativt nya. I vilken typ av mark trivs de bäst? Hur mycket ska de beskäras? Tunna eller inte tunna? Och hur länge i tunna? Varje år får man ju bara en chans till att försök. I till exempel Italien gör man vin sedan tusentals år tillbaka, vilket betyder tusentals skördar och tusentals försök till att göra de vin vi dricker idag. I Sverige pratar vi om i medel 15 skördar. 15!
1999 blev Sverige officiellt erkänt som vinland av EU och idag finns det cirka 40 producenter. De flesta befinner sig i södra Sverige. I Sverige är det inte möjligt att provsmaka eller köpa vinet på vingården på samma sätt som i t ex Frankrike eller i Italien. Vinmakarna hoppas på att dessa lagar kommer att ändras i framtiden för att främja vinturismen och öka interesset för Svenskt vin. Även att i sig köpa svenskt vin är inte lätt, men oftast går det att beställa på systembolaget. Det är större chans att hitta flaskor på systembolagen nära vinproducenterna.
Klagshamns Vingård. 
En av banbrytarna i Sverige är Murre Sofrakis. Han driver Vingården i Klagshamn tillsammans med Lena Jörgensen. De hade en dröm att ha en vingård i Frankrike, men beslöt sedan att förverkliga sin dröm här i Klagshamn istället. De har nu gjort vin i snart 20 år. Murre och Lena kommer nu till sommaren ut med ett vin av druvan Solaris som dessutom har lagrats 9 månader i trätunna gjord på SVENSK ek. Därav det passande namnet Svea Rike.
I höstas höll jag en vinlektion för Italienskasommelier förbundet , AIS, i Milano om Svenska viner. Jag talade om Sverige och dess vinproduktion och det hela avslutades med provsmakning av 5 olika viner (varav ett mousserande) från två olika producenter; Arilds Vingård och Flyinge Vingård.
Jag hade velat representera fler vingårdar, men problemet är att svenskt vin är svårt att få tag på för det görs få flaskor och de tar slut snabbt. Denna vintillställning var mycket uppskattat och alla var imponerade av vinerna- jag har blivit ombedd att göra om det . Extra roligt var att den svenska restaurangen Björk i Milano sponsrade med provsmakning av olika sorters sill.
Har besökt flera svenska vingårdar och lärt känna många modiga vinmakare. Ja modiga. Eller kanske lite galna. Eller båda. Alla dessa fantastiska människor som har börjat ägna hela sin existens till ett helt nytt livsprojekt; att göra vin i Sverige.
Wine with Tess 