I BUBBEL! (del 1) så berättade jag om hur högt tryck det var i flaskan. Har du inte undrat över hur en glasflaska faktiskt kan hålla ett så högt tryck? Faktum är att på Dom Perignons tid så gjorde de inte det! Cirka 70% av alla flaskor exploderade! Det var mycket farligt att gå in i vinkällaren!
Att flaskorna blev mer tåliga kan vi tacka engelsmännen för. Kung James den I, som regerade på 1600-talet, behövde alla landets ekar till att bygga skepp av. Det betydde att glastillverkarna var tvingade att sluta använda ved till sina ugnar och började använda kol istället. Man upptäckte då att kol gjorde att elden blev mycket varmare och det medförde att glaset som tillverkades blev mycket tåligare.
I del 1 berättade jag om Champagne-metoden och idag ska jag prata om Charmat- (även kallad Martinotti) metoden. Både Champagne-metoden och Charmat-metoden liknar varandra för de baserar sig på två jäsningar, men för Champagne- metoden så sker den direkt i flaskan, medans för Charmat så sker den i en stor ståltank. Denna metod togs fram i slutet av 1800-talet för att förenkla Champagne-metoden.
Att jäsa i ståltank gör att vinet är lättare att hantera, man kan lätt filtrera bort den döda jästen, eller korrigera vinet om det skulle behövas. Dessutom är det en snabbare metod så vinet är ofta färdigt för att säljas inom 8 månader ( jämfört med flera år med Champagne-metoden). Detta leder naturligtvis omedelbart att det ena kostar mer än det andra.
Betyder det att det är mindre värt eller dålig kvalitet? Absolut inte. Helt enkelt bara två olika produkter. Världens mest druckna mousserande viner är gjort på Charmat-metoden; Prosecco ( läs mer om just Prosecco i min artikel ).
Varför står det ofta inget årtal på etiketten på mitt mousserande vin? När man gör basvinet till det mousserande vin (det vin som ska genomgå jäsning nummer två) gör man något som kallas ”Cuvée”. Cuvée betyder helt enkelt en blandning av olika viner. Man kan blanda olika viner men även olika årgångar. Receptet bestäms av vinproducenten, oftast gör man det för att hålla en jämn och lika smak från år till år i sin vinproduktion. Om det däremot står ett årtal på etiketten så betyder det att ALLT vin vid tillverkningen kommer från samma år. Ofta står benämningen ”millesimato” eller “millésime” på etiketten.
På etiketten nämner man även sockerhetsgraden i vinet. Säkert har du sett att på just Prosecco så står det ofta ”extra dry”. Vi som kan engelska vet att det betyder ”extra torrt”, men vi kan väl alla hålla med att så där jätte torrt är det ju inte. Varför kallas det då för extra dry?
Åter igen har engelsmännen ett finger med i handlingen. I urminnes tider har faktiskt alla viner varit söta, dels för att allt socker i druvjuicen inte jäste till alkohol, dels för att man tillsatte honung,socker och andra sötningsmedel. Man tyckte om den söta smaken, men söta tillsatser dolde även skavanker i vinet.
Engelsmännen har alltid varit stora konsumenter av Champagne, och i mitten av 1800-talet så gjorde man en förfrågan till Champagneproducenterna i Frankrike om att tillverka ett torrare vin. Det tog över 30 år innan man lyckades få fram ett bra resultat. Därav kom sedan benämningen Dry och Extra Dry. Nu för tiden görs våra mousserande viner även betydligt torrare än så. Sockret som tillsätts i dag är inte för att dölja skavanker, men endast en smak sak.
Pas Dosé, Brut Nature………………… < 3 g/l
Extra Brut………………………………………….. 0 – 6 g/l
Brut…………………………………………………….. 6 – 12 g/l
Extra Dry ………………………………………….. 12-17 g/l
Sec, Secco o Dry ………………………………. 17 – 32 g/l
Demi-sec ………………………………………..32 – 50 g/l
Dolce o Doux ………………………………… > 50 g/l
På etiketten brukar det ibland även stå ”Blanc de blanc” och ”Blanc de noir”. Dessa benämningar på etiketten är vanlig för Champagne. ”Blanc de blanc” betyder ”vit från vit”, vilket innebär vitt vin gjort på vita (gröna) druvor (oftast Chardonnay). ”Blanc de noir” betyder ”vit från svart”, vilket innebär vitt vin gjort på svarta (blå) druvor (ofta Pinot Noir). Man kan alltså göra vitt vin av blå druvor! Detta på grund av att fruktköttet i de blå druvorna inte har någon färg, den röda färgen sitter i skalet. ( Lär dig mer om vinets färg i artikeln Vin – sinnenas dryck).
Wine with Tess 