När man som sommelier bedömer ett vin så använder man i princip ALLA sinnen ; syn, lukt, smak, känsel och hörsel (när jag häller upp vinet 😉).
Använda sig av fler sinnen är något som alla borde göra. Oftast så brukar man bara använda sig av smaksinnet, inte bara när vi smakar vin, utan vid allt vi äter och dricker. Man missar så otroligt mycket om man bara gör så!
Sinnena måste tränas och man måste även veta hur man ska använda dem. Idag tänkte jag prata om SYNEN, det första man gör som vinprovare är nämligen att titta på vinet. Vi bedömer färg, trasparens och konsistens. I ett tidigare inlägg pratade jag om grunden till vinets färg (Artikeln “Vinets färg”).
Alla viner ändrar färg. Den förändras med ålder, produktionssätt och andra faktorer . Vitt vin går från en nästan genomskinlig färg med ljusa gröna toner (mycket ung) till guldgula och bärnstensfärgade toner. Röda viner går från en blå röd ton till en tegelstensfärgad ton. Med åldern så förfaller färgpartiklerna och faller till bottnen av flaskan. Därför kan vinet verka ha tunnare färg när det blir äldre.
Produktionssättet påverkar även det färgen på vårt vin. Hur hårt har jag pressat druvorna? Har druvskalen fått ligga med i musten? Hur länge har druvskalen fått ligga i?
Genom att titta på vinet kan jag få en aning om vad jag kan förvänta mig i näsa och mun. En antydan om zon och klimat. Kallt klimat ger ofta svagare färger. Och varmt klimat djupare färger. Användandet av trätunnor ändrar färgen genom att trä är poröst och lite syre tränger igenom. Jordmånen är också otroligt viktigt för färgen, till exempel blir vinet djupare i nyansen om druvorna odlas på lerjord.
Även druvorna i sig har olika nyanser. Vissa druvor gör mer “tunnare” vin. Men bara till färgen. Döm aldrig ut ett vin på grund av färgen. Ett “vattnigt” vin till färgen kan ha mycket smak och styrka i sig. Exempel på detta är Nebbiolo druvan som man bland annat gör de kraftiga vinerna Barolo och Sassella av .
Redan här, medans jag tittar på mitt vin, börjar jag snurra mitt glas. Inte för att tillföra syre utan för jag vill se hur det rör sig i glaset och hur det “fastnar” på glasets väggar. Det är för att kontrollera konsistensen dvs att iakta “bågarna” och “tårarna” som bildas på glasets insida. Ju tätare bågar och långsammare tårar destå mer konsistent är vinet. Detta fenomen beror på alkohol, glycerin, socker och extrakt som finns i vinet. Man kan ha vatten som en utgångspunkt. Det blir inga tecken på konsistens av vatten. Glansmedlet i diskmaskinen gör det ibland svårt att få vinet att fastna på glaset, och det kan vara svårt att se konsistensen då.
Sammanfattningsvis kan jag alltså bara genom att titta på vinet få en idé om hur gammalt det är, vilken druva, klimat. Denna information hjälper mig sedan vid nästa fas : lukt. Genom att bara titta så har jag redan fått en aning om hur mitt vin kommer att dofta!
Missa inte lektionen om hur man ska lukta på vinet! Kommer nästa vecka 🤗
2 thoughts on “Vin – Sinnenas dryck”